Min #MeToo-berättelse.

Hej bloggen!

Idag lyfter jag ett ämne som varit flitigt diskuterat sista året. Det kanske inte pratas så mycket idag om det som för ett år sedan. Jag känner att jag måste få skriva av mig om min berättelse…

När jag växte upp och var i tonåren, jag var lika gammal (eller rättare sagt ung) som min dotter är idag, så bodde min mamma ihop med en man som väl var i ungefär samma ålder som vi, jag och min man är idag. Denna berättelse som jag ska skriva om är min upplevelse och ingen skugga ska falla över någon annan än denne mannen! Min mamma visste ingenting förrän för cirka tio år sedan och då bodde hon inte längre med honom.

Allt började när jag var i gymnasieåldern. Mannen var väldigt intresserad av min kropp och hur den utvecklades. Han ville ofta känna om man hade några muskler till exempel på låren och passade då på att trycka upp sin hand i grenen på mig. Han granskade och kommenterade ofta min kropp också. På denna tiden var jag en osäker och blyg tjej med stort bekräftelsebehov. Jag bantade ofta och tränade en hel del genom att cykla och springa. Tänkte nog inte ens på vad han gjorde…

Ibland när vi var ensamma hemma och jag var nere i källaren och duschade (det saknades lås till duschen) kom han och öppnade dörren, jag skrek åt honom att gå därifrån men ha sa bara att jag kan väl få titta lite, det är väl inte så farligt! Detta upprepades väldigt många gånger. En gång när jag badade i badkaret på övervåningen kom han och ryckte i handtaget och blev arg för att jag hade låst men jag försvarade mig med att vi har en toalett nere också om du behöver gå på toaletten.

En gång när min mamma och lillasyster var på semester utomlands och jag var ensam hemma med honom kom han in en morgon med ett brev han skrivit. Där stod att han var attraherad av mig och ville ha ett förhållande med mig! Jag började gråta och sa Nej! Nej! Jag kände mig så liten och utsatt där jag låg i sängen. Han gjorde dock inget mer närmande men detta förstörde så mycket tillit för mig. Han tvingade mig att riva sönder brevet vilket jag gjorde. Efter detta sov jag aldrig ensam hemma med honom utan sov då över hos en kompis.

Denne mannen var väldigt svartsjuk när jag träffade någon kille. När jag var tillsammans med en kille som han inte gillade fick min mamma ringa hem (de hade en kiosk och ett gatukök där de arbetade båda två till klockan 22 på kvällarna) och förvarna att de var på väg så att han hann åka därifrån eller vi båda gick ut. Mamma visste dock inte varför han inte tyckte om denne kille.

En annan gång när jag varit ute en lördagskväll och sovit över hos min nuvarande sambo för första gången och åkt in till stan för att ta mig hem dröjde det till min buss skulle gå. Jag tänkte då hälsa på ett ex. som jag var kompis med, men han var inte hemma. Senare på dagen när jag arbetade i kiosken kom exet in och jag talade då om att jag varit för att hälsa på honom men att han inte var hemma. Talade om att jag sovit över i ”stan”. Detta hörde mammas sambo som arbetade i gatuköket. Han var inte nådig i sina kommentarer och sa att jag betedde mig som ett fnask och gick från den ena killen till den andra och att han tänkte slänga ut mig… När jag berättade detta för min mamma så sa hon till sin sambo att slänger du ut Kajsa så flyttar jag och A (min lillasyster) också ut bara så du vet det för blod är tjockare än vatten. Han lugnade därefter ner sig.

Min mamma hade som sagt ingen aning om detta och ska absolut inte på något som helst vis lastas!!! Jag skämdes och tog på mig skulden själv och vågade inte berätta något för någon utom min kompis. Men allt detta påverkade min tillit till män och killar på ett mycket negativt sätt. Jag har haft svårt att lita på människor över huvud taget en stor del av mitt vuxna liv därefter också.

Det är många år sedan denne mannen och min mamma separerade och han har flyttat till Norrland. Varje jul har han dock hört av sig för att önska en God Jul och höra hur det är. Jag har mått väldigt dåligt av detta varje gång. Sista gången han ringde bad jag honom sluta ringa då jag mådde dåligt av det. Han förstod inget. Jag hänvisade till brevet, han förnekade detta och frågade om jag hade kvar brevet men det hade jag ju inte då han tvingade mig att riva sönder det så han såg att jag gjorde det.

För cirka tio år sedan hamnade jag i en utmattningsdepression och sökte hjälp hos en privat psykolog där jag fick hjälp att bearbeta även detta. I samband med att jag gick i terapin så tog jag mod till mig och berättade för min mamma och även att han höll på att ringa inför jularna. Hon blev såklart förtvivlad och klandrade nog sig själv en del för att hon inte märkt något. Hon ringde dock upp mannen och sa till honom att han skulle sluta höra av sig och att hon visste vad han gjort. Hon talade också om för honom att om han någonsin hörde av sig igen så skulle hon polisanmäla honom och därefter har jag inte hört något mer.

Jag älskar verkligen min mamma och hon har alltid funnits där för mig och min syster. Vad som hänt har hon ingen skuld i och jag tycker synd om henne för det enorma svek han gjorde mot henne. Vad hade han tänkt sig? Skulle vi ha haft ett förhållande bakom hennes rygg i hennes bostad! Han var helt sjuk i huvudet och han är inte ens värd att hata! Jag har bearbetat detta men kände att jag ville skriva av mig också i detta forum.

Jag har alltid varit noga med att tala om för mina barn att de själva bestämmer över sina kroppar och behöver inte ens krama någon som de inte vill. Killarna har jag uppfostrat stenhårt när det gäller hur man beter sig med tjejer (detta har min ena son sagt till mig, just ordet stenhårt uppfostrad, och han är jätteglad för det) men också att de har egna rättigheter. Dottern har jag också pratat mycket med om vad som är okej och inte. Jag tycker att jag har en bra dialog med mina barn och att vi står varandra nära. Om de berättar något för mig så väljer jag ALLTID  att tro på dem då jag vet att vi som vuxna/föräldrar inte alltid ser vad som händer.

Detta blev ett långt inlägg men var så viktigt för mig. Jag har gått vidare så jag söker inte någon tröst men jag har en önskan. Om någon kommer till er och berättar något liknande så blunda inte eller försök förklara bort det utan lyssna. Jag brukade säga att inget hände ju men det gjorde det även om det inte var något regelrätt sexuellt övergrepp men det skadade min tillit till människor!

Om ni har läst till slutet så vill jag säga tack av hela mitt hjärta.

Kram Kajsa ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s